Teori

Körkortsteori, en lektion i taget

46 lektioner som går igenom det du behöver kunna inför kunskapsprovet, ämne för ämne. Varje lektion förklarar vad som gäller, sammanfattar det viktigaste och visar exempel. Allt är gratis att läsa.

Läs dem i rätt ordning

I kursen kommer lektionerna steg för steg, med övningar emellan. De första kapitlen är gratis och kräver inget konto.

Starta kursen

Körkortet och provet

Så går vägen till B-körkort till: körkortstillstånd, övningskörning, riskutbildning, teoriprovet och prövotiden.

  1. Så fungerar teoriprovet

    Teoriprovet för B har 70 frågor och 50 minuter. Fem av frågorna är testfrågor, så du kan få högst 65 poäng och behöver 52 för godkänt.

    I kursen: kapitel 1Grundläggande
  2. Körkortstillstånd, övningskörning och riskutbildning

    Innan du får övningsköra behöver du körkortstillstånd. Övar du privat behöver du också en godkänd handledare, och före proven ska du ha gjort riskutbildningens två delar.

    I kursen: kapitel 16Grundläggande
  3. Behörighet B och prövotiden

    B-körkortet gäller personbil och lätt lastbil upp till 3,5 ton totalvikt. De första två åren har du prövotid, och återkallas körkortet då måste du göra om hela förarprovet.

    I kursen: kapitel 16Medel

Väjningsregler

Vem kör först? Högerregeln, utfartsregeln, väjnings- och stopplikt, cirkulationsplatser och skyldigheter mot gående och cyklister.

  1. Väjningsplikt och högerregeln

    Väjningsplikt betyder att du tydligt saktar in eller stannar och bara kör vidare när det kan ske utan fara eller hinder. Finns inget annat som reglerar korsningen gäller högerregeln.

    I kursen: kapitel 3Grundläggande
  2. Utfartsregeln

    Kör du ut från en parkering, fastighet, bensinstation, cykelbana, gågata eller liknande har du väjningsplikt mot alla vars kurs du skär, oavsett från vilket håll de kommer.

    I kursen: kapitel 3Medel
  3. Väjningsplikt, stopplikt och huvudled

    Vägmärken kan ge dig väjningsplikt eller stopplikt. Vid stopplikt måste du alltid stanna helt. En huvudled är en väg där trafiken från anslutande vägar normalt har väjningsplikt.

    I kursen: kapitel 3Medel
  4. Cirkulationsplatser

    Den som kör in i en cirkulationsplats har väjningsplikt mot alla fordon som redan är i cirkulationen. Inne i cirkulationen kör du moturs runt rondellen.

    I kursen: kapitel 4Grundläggande
  5. Gående och cyklister vid övergångsställen och överfarter

    Vid obevakade övergångsställen har du väjningsplikt mot gående. Vid cykelöverfarter har du väjningsplikt mot cyklister. Vid cykelpassager ska du anpassa hastigheten.

    I kursen: kapitel 5Medel
  6. Utryckningsfordon, bussar och processioner

    Du ska lämna fri väg för utryckningsfordon med larm och för tåg och spårvagnar. Där hastighetsgränsen är högst 50 km/h ska du släppa ut bussar från hållplatser.

    I kursen: kapitel 5Grundläggande

Vägmärken, signaler och vägmarkeringar

Hur du läser vägmärkenas grupper, former och färger, tilläggstavlor, trafiksignaler, vägmarkeringar och polisens tecken, och vad som gäller före vad.

  1. Vägmärkenas grupper, former och färger

    Vägmärkena delas in i grupperna A–J. Formen och färgen avslöjar ofta vilken grupp ett märke tillhör och därmed vad det kräver av dig.

    I kursen: kapitel 2Grundläggande
  2. Tilläggstavlor

    Tilläggstavlor sitter under ett vägmärke och preciserar när, var och för vem märket gäller. Tidstavlan har egna färgregler som är viktiga att kunna.

    I kursen: kapitel 8Medel
  3. Trafiksignaler

    Trafiksignalen visar rött, rött och gult, grönt och gult i en fast ordning. Gult betyder stanna om du kan göra det utan fara, och blinkande gult betyder särskild försiktighet.

    I kursen: kapitel 4Grundläggande
  4. Vägmarkeringar

    Linjerna på vägen styr var du får köra. Brutna linjer med korta streck är mittlinjer eller körfältslinjer, långa streck med korta mellanrum är varningslinjer och heldragna linjer får du inte korsa.

    I kursen: kapitel 6Medel
  5. Polisens tecken och vad som gäller före vad

    Polisens tecken går före allt annat. Därefter kommer trafiksignaler, vägmärken och vägmarkeringar, och sist de allmänna trafikreglerna.

    I kursen: kapitel 5Medel

Hastighet och stoppsträcka

Hastighetsgränser, hur du anpassar farten, hur lång stoppsträckan blir och varför några km/h gör stor skillnad i en krock.

  1. Hastighetsgränser och anpassad hastighet

    Inom tättbebyggt område gäller 50 km/h och utanför 70 km/h om inget annat är skyltat. Skylten visar den högsta tillåtna hastigheten, men du måste alltid anpassa farten efter förhållandena.

    I kursen: kapitel 7Grundläggande
  2. Reaktionssträcka, bromssträcka och stoppsträcka

    Stoppsträckan är reaktionssträckan plus bromssträckan. Reaktionssträckan växer i takt med farten, men bromssträckan växer med farten i kvadrat: dubbel fart ger fyra gånger så lång bromssträcka.

    I kursen: kapitel 7Medel
  3. Hastighet, krockvåld och restid

    Ju högre fart, desto mer energi måste tas upp i en krock. Några km/h mer ökar risken att dö kraftigt, medan tidsvinsten nästan alltid är liten.

    I kursen: kapitel 7Grundläggande
  4. Avstånd till fordonet framför

    Du ska hålla så stort avstånd att du inte kör på bilen framför om den bromsar. NTF:s tresekundersregel är ett enkelt sätt att kontrollera det, och på vinterväglag behövs mer.

    I kursen: kapitel 7Grundläggande

Placering, omkörning och möte

Var på vägen du ska köra, hur du svänger i korsningar, när du får och inte får köra om och hur du möter andra fordon.

  1. Placering på vägen och val av körfält

    Huvudregeln är att du kör i körfältet längst till höger. På vägar med högst 70 km/h och minst två markerade körfält åt samma håll får du välja det körfält som passar bäst.

    I kursen: kapitel 6Medel
  2. Svänga i korsningar

    Placera dig i god tid: till höger inför högersväng, nära mitten inför vänstersväng. Ge tecken i god tid och kontrollera att svängen kan göras utan fara.

    I kursen: kapitel 4Medel
  3. Omkörning

    Du kör om till vänster och bara när det kan ske utan fara: sträckan ska vara fri, du ska kunna komma tillbaka och ingen bakom får redan ha börjat köra om. Strax före och i korsningar, vid skymd sikt och vid övergångsställen är det oftast förbjudet.

    I kursen: kapitel 6Fördjupning
  4. Möte med andra fordon

    Vid möte håller du till höger och lämnar betryggande avstånd i sidled. Finns ett hinder ska den som har hindret på sin sida stanna om det behövs.

    I kursen: kapitel 9Grundläggande

Stanna och parkera

Skillnaden mellan att stanna och att parkera, var det alltid är förbjudet, avstånden du måste kunna och hur du läser parkeringsskyltar.

  1. Stanna eller parkera – grundreglerna

    Att släppa av en passagerare är att stanna. Att ställa bilen för att handla är att parkera. Båda ska ske på höger sida, i vägens längdriktning och utan att skapa fara.

    I kursen: kapitel 8Grundläggande
  2. Avstånd och platser där du inte får stanna

    Tio meter före övergångsställen, i och nära korsningar, i tunnlar och vid skymda krön och kurvor får du varken stanna eller parkera. Nära plankorsningar och på huvudled får du inte parkera.

    I kursen: kapitel 8Fördjupning
  3. Parkeringsskyltar, tider och avgifter

    Ett rött snedstreck på blå botten betyder parkeringsförbud, och ett rött kryss betyder förbud mot att stanna och parkera. Tilläggstavlor visar när förbudet eller tillåtelsen gäller.

    I kursen: kapitel 8Medel

Landsväg och motorväg

Motorvägar och motortrafikleder, järnvägskorsningar, vilt, vägarbeten och tunnlar, och vad du gör när bilen stannar eller en olycka har hänt.

  1. Motorväg och motortrafikled

    På motorväg och motortrafikled får bara snabba motorfordon köra. Du får inte stanna, vända eller backa, och du kör på och av bara via påfarter och avfarter.

    I kursen: kapitel 10Medel
  2. Järnvägskorsningar

    Tåg är tysta, snabba och kan inte väja. Kör aldrig in i en järnvägskorsning när ett tåg närmar sig, när det blinkar rött, ringer eller när bommarna rör sig, och inte om du riskerar att bli stående på spåret.

    I kursen: kapitel 9Medel
  3. Viltolyckor

    Vilt kan dyka upp när som helst, men risken är störst i gryning och skymning och under vår och höst. Kör du på vissa djur måste du märka ut platsen och ringa 112, även om djuret verkar oskadat.

    I kursen: kapitel 9Grundläggande
  4. Vägarbeten och tunnlar

    Vid vägarbeten arbetar människor några meter från din bil. Sänk farten, följ skyltningen och vakternas tecken. I tunnlar gäller att hålla avstånd och veta vad du gör om något händer.

    I kursen: kapitel 10Grundläggande
  5. Stopp på vägen och trafikolyckor

    Får du stopp: varna, lämna och larma. Har du varit inblandad i en olycka måste du stanna kvar, hjälpa till efter förmåga och lämna dina uppgifter.

    I kursen: kapitel 10Medel

Mörker och svårt väglag

Rätt ljus i mörker, dimma och dagsljus, olika sorters halka och reglerna för vinterdäck och dubbdäck.

  1. Belysning och körning i mörker

    Halvljus är huvudregeln. Helljus ska användas när halvljuset inte räcker, men aldrig så att någon bländas. I mörker ser du mindre och reagerar sämre, så sänk farten.

    I kursen: kapitel 11Medel
  2. Halka och vinterkörning

    Halka kan komma snabbt och lokalt, särskilt runt noll grader, på broar och i skuggiga partier. Sänk farten, öka avståndet och kör mjukt.

    I kursen: kapitel 11Grundläggande
  3. Vinterdäck och dubbdäck

    Den 1 december–31 mars måste personbilen ha vinterdäck när det är vinterväglag, och mönsterdjupet ska då vara minst 3 mm. Dubbdäck får användas 1 oktober–15 april, eller annars om det är eller befaras bli vinterväglag.

    I kursen: kapitel 11Medel

Människan i trafiken

Alkohol, droger, läkemedel, trötthet, distraktion och grupptryck: det som påverkar dig som förare och hur du fattar säkra beslut.

  1. Alkohol, droger och rattfylleri

    Gränsen för rattfylleri är 0,2 promille i blodet, och för narkotika gäller nolltolerans. Alkohol försämrar syn, reaktion och omdöme redan vid låga halter, och den försvinner bara med tiden.

    I kursen: kapitel 12Medel
  2. Läkemedel, sjukdom och syn

    Det är inte förbjudet att köra på ordinerade läkemedel, men du ansvarar själv för att du är i skick att köra. Sjukdomar och syn påverkar också vem som får ha körkort.

    I kursen: kapitel 12Medel
  3. Trötthet

    Trötthet bidrar till en stor del av olyckorna och drabbar ofta unga förare. Har du varit vaken länge eller sovit för lite ska du inte köra. Känner du dig trött, stanna.

    I kursen: kapitel 12Grundläggande
  4. Distraktion och mobilen

    Du får inte hålla mobilen i handen när du kör, och du får bara använda den om det inte försämrar körningen. Distraktion kan vara att titta bort, att lyssna eller att tänka på annat.

    I kursen: kapitel 12Grundläggande
  5. Attityder, grupptryck och riskbeteende

    De flesta olyckor beror på den mänskliga faktorn, och många på medvetna regelbrott. Unga, nya förare är överrepresenterade. Att våga säga nej till kompisar är en del av att vara en säker förare.

    I kursen: kapitel 13Grundläggande

Oskyddade trafikanter och säkerhetsutrustning

Hur du samspelar med gående, cyklister, mopedister och långsamma fordon, och hur bälte, krockkuddar och barnstolar skyddar dem som åker i bilen.

  1. Gående, cyklister och andra oskyddade trafikanter

    Gående, cyklister och mopedister har ingen kaross som skyddar dem. Som bilförare ska du visa särskild hänsyn, sänka farten nära barn och lämna betryggande avstånd i sidled när du kör om.

    I kursen: kapitel 13Grundläggande
  2. Bälte, krockkudde och barn i bil

    Alla i bilen ska använda bälte, och barn under 135 cm ska ha ett särskilt barnskydd. Föraren ansvarar för att passagerare under 15 år är fastspända, och ett barn i bakåtvänd stol får aldrig sitta framför en inkopplad krockkudde.

    I kursen: kapitel 13Medel

Miljö och sparsam körning

Hur ditt körsätt påverkar bränsleförbrukning och utsläpp, vilka ämnen som kommer ur avgasröret och vad miljözoner, bränslen och buller handlar om.

  1. Sparsam körning

    Med sparsam körning kan du minska bränsleförbrukningen med 4–10 procent. Kör med framförhållning, växla upp tidigt, håll hastighetsgränserna och se till att däcken har rätt tryck.

    I kursen: kapitel 14Grundläggande
  2. Utsläpp, buller, bränslen och miljözoner

    Bilen släpper ut koldioxid som påverkar klimatet och ämnen som kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar som påverkar hälsan. Kallstarter och dubbdäck ger mycket utsläpp, och i miljözoner får bara bilar med bra utsläppsklass köra.

    I kursen: kapitel 14Medel

Fordonet

Däck och kontroller, bilens skyddssystem, last, släp och vikter, besiktning, trafikförsäkring och registreringsbevis.

  1. Däck och kontroll av bilen

    Bilen får bara användas om den är trafiksäker. Sommardäck måste ha minst 1,6 mm mönsterdjup, men NTF rekommenderar minst 3 mm. Kontrollera däcktrycket en gång i månaden på kalla däck.

    I kursen: kapitel 15Grundläggande
  2. Bilens skyddssystem och förarstöd

    ABS gör att du kan styra medan du bromsar hårt, antisladdsystemet bromsar enskilda hjul när bilen börjar sladda och autobromsen kan stanna bilen före en krock. Inget av systemen tar bort ditt ansvar som förare.

    I kursen: kapitel 15Medel
  3. Last, släp och vikter

    Med B får du dra ett lätt släp: högst 750 kg totalvikt, eller tyngre om bil och släp tillsammans har högst 3 500 kg totalvikt. B96 ger upp till 4 250 kg, och lasten ska alltid vara säkrad.

    I kursen: kapitel 15Fördjupning
  4. Besiktning, trafikförsäkring och registreringsbevis

    En personbil ska kontrollbesiktas senast efter 3 år, sedan efter 2 år och därefter var 14:e månad. Missar du besiktningen får bilen körförbud. En bil i trafik måste alltid vara trafikförsäkrad.

    I kursen: kapitel 15Medel

Vanliga frågor

Kostar teorilektionerna något?

Nej. Teorilektionerna hos Plugga Körkort är gratis och går att läsa i sin helhet utan konto.

Hur hänger teorilektionerna ihop med kursen i Plugga Körkort?

Lektionerna är en del av kursen i Plugga Körkort. I kursen kommer de i en bestämd ordning, med övningsfrågor och vägmärken emellan, så att du alltid vet vad nästa steg är. Som lektioner kan du läsa vilken du vill, när du vill.

Räcker det att läsa teorin för att klara teoriprovet?

Teorin ger dig grunderna, men provet prövar om du kan tillämpa det du har läst i en beskriven situation. Kombinera därför läsningen med övningsfrågor och hela övningsprov, så märker du vad du faktiskt kan.